Paniksyndrom kännetecknas av upprepade attacker av ångest med inslag av hjärtklappning, yrsel etc. Symtomen feltolkas lätt av patienten som tecken på kroppslig sjukdom och leder också till att patienten ofta söker fel sorts läkare. Ångestattackerna är ofta förenade med dödsrädsla eller rädsla att förlora kontrollen.
Mellan två till tre procent av befolkningen lider av paniksyndrom, men sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i sitt liv.
Vad händer vid en panikattack? Ångest och panik är delar av ett alarmsystem som vi alla har och som gör att vi snabbt kan uppfatta och reagera vid fara. Men hos människor med ångestsjukdom är systemet överaktivt och aktiveras utan egentlig orsak. De nervceller som aktiveras vid en panikattack finns i hjärnstammen.
Vid en panikattack skickas nervimpulser uppåt i hjärnan, så att vi upplever stark ångest, och ut i kroppen, där en mängd obehagliga symtom kan uppstå: hjärtklappning, svettning, skakningar, andnöd, kvävningskänsla, obehag i bröstet, illamående, svindel, overklighetskänslor, frossa, rädsla för att dö, etc.