Vad är PMD?
Med Premenstruell dysfori menar man symtom som uppträder under veckan före mens och avtar några dagar efter att menstruationen satt igång. De vanligaste symtomen är irritation, ökad känslighet och nedstämdhet. Eftersom tillståndet har allvarliga konsekvenser för patientens livskvalitet bör tillståndet inte negligeras eller banaliseras.
För att få diagnosen PMD måste man ha minst fem av nedanstående symtom, och i sådan grad att de är störande för arbete, skola, vanliga aktiviteter eller relationer. Känner man av symtomen utan att de går ut över det dagliga livet så har man inte PMD.
Symtom
- Dysfori (nedstämdhet)
- Ångest eller känslomässiga spänningar
- Känslomässig labilitet
- Irritabilitet
- Minskat intresse för vanliga aktiviteter
- Koncentrationssvårigheter
- Brist på energi
- Tydlig förändring av aptiten
- Sömnstörning
- Kroppsliga symtom som ömmande bröst, uppsvälldhet, etc
Symtomen uppstår under veckan före mens och avtar några dagar efter att menstruationen satt igång. Till skillnad från en depression så varierar alltså tillståndet över tiden och kvinnan är fri från symtom tiden efter mens. Om man lider av svårare nedstämdhet bör man utesluta att man inte drabbats av en depression.
Vad skiljer PMD från vanliga besvär före mens?
När symtomen allvarligt påverkar vardagslivet kan man knappast tala om vanliga krämpor längre, och för några procent av alla kvinnor är veckan innan mens så besvärlig att man räknar det som att de lider av PMD. PMD präglas också av psykiska besvär som nedstämdhet och irritabilitet.
Hur kan det behandlas?
Antidepressiva medel av SSRI-typ har prövats och erfarenheten tyder på god effekt även vid låg dos och icke kontinuerlig behandling, dvs behandling endast under de dagar besvären föreligger. Inget av SSRI-preparaten är dock ännu officiellt godkänt av myndigheterna för behandling av premenstruell dysfori.