När en vän eller anhörig verkar nedstämd, negativ, misstänksam, tjatig, slö eller förvirrad, förstår vi inte alltid att det kan vara en depression som ligger bakom. Istället kanske vi känner oss avvisade eller irriterade. Ibland inser inte den drabbade att han/hon är sjuk och vägrar söka hjälp. Men ge inte upp! Försök motivera ett läkarbesök och erbjud dig att följa med. Kom ihåg att en deprimerad människa inte kan ta till sig en massa goda råd, än mindre rycka upp sig. Skaffa dig kunskap om sjukdomen och kontakta en förening för deprimerade och anhöriga, till exempel patientföreningen Balans, www.foreningenbalans.nu
Stöd till anhörig med paniksyndrom
Det är oftast svårt att leva med en person som oroar sig hela tiden, som inte vågar följa med ut på stan, gå på bio eller på fest. Och som gång på gång bryter ihop eller måste åka till sjukhuset mitt i natten. Det är kämpigt att se sina nära och kära lida. Och som förälder är det lätt att känna sig misslyckad.
Det är viktigt att inse att paniksyndrom är en sjukdom och att det finns effektiv hjälp. Ju förr behandlingen kan börja, desto bättre. Att du lyssnar och visar förståelse är till stor hjälp, men glöm inte att ventilera dina egna problem. Ge gärna små puffar så att din närstående tränar på att utstå de ångestladdade situationerna. Skaffa dig kunskap om sjukdomen och ta kontakt med en stödförening, som Ångestsyndromsällskapet, www.angestsyndrom.com
Stöd till anhörig med tvångssyndrom
Det är viktigt att du hjälper på rätt sätt, annars finns det risk för att hjälpen
motverkar sitt eget syfte. För mycket hjälp och försäkringar vid tvångssyndrom kan göra att tvångsbeteendet förstärks istället för tvärtom. Undvik att tjata och försök att inrikta dig på att upprätta normala familjerutiner. Var kritisk till ritualerna, men inte aggressiv. Visa empati och ge beröm varje gång han/hon lyckas utmana en tvångshandling. Kontakta patientföreningen Ananke, www.ananke.org och var delaktig i den kommande behandlingen.