Det finns både biologiska och psykologiska faktorer som påverkar uppkomsten av en depression. Under senare år har man talat mycket om signalsubstansernas viktiga roll för vårt psykiska välbefinnande. De signalsubstanser som brukar nämnas i samband med depression är serotonin, dopamin och noradrenalin. En obalans mellan signalsubstanserna kan leda till depression, ångestsjukdomar etc. Men även psykologiska faktorer påverkar. Akut och kronisk stress liksom för lite sömn under längre tid kan vara bidragande faktorer för den som har ett känsligt nervsystem. Även hormonell obalans kan vara en riskfaktor för depression.
Arvet är en annan viktig faktor. Den vars mamma eller pappa lidit av depressioner har sannolikt ett känsligare nervsystem och därmed en ökad risk att själv drabbas av sjukdomen. Det är därför extra viktigt för den med sådan disposition att ta hand om sig själv extra noggrant, inte utsätta sig för alltför hög stressnivå, se till att sova och äta regelbundet etc.
Vanligt hos äldre
Många äldre (personer över 70 år) lider av depression, utan att bli upptäckta eller få diagnosen depression av en läkare. Depressioner hos äldre kamoufleras ofta av kroppsliga besvär, som till exempel värk, sömnproblem, viktnedgång, ängslan för sjukdomar och oro. Äldre personers depressioner beror dels på åldersförändringar i centrala nervsystemet och minskad aktivitet i hjärnan, dels på den psykosociala situationen. Många äldre känner sig ensamma, dagarna känns långa och enahanda, orken tryter, aptiten är nedsatt. Typiskt för depression hos äldre är att den äldre kan må bra några dagar eller kanske veckor för att sedan på nytt gå in i en depressiv period. Under den normala perioden tror ofta den deprimerade att de depressiva symtomen inte ska komma tillbaka.