Vanliga frågor

Man bör skilja mellan den nedstämdhet som hör livet till och klinisk depression. Det är naturligt att reagera med sorg och nedstämdhet när vi drabbas av förluster, sjukdom, arbetslöshet etc. Vi hanterar alla sorg på olika sätt. Graden och längden i sorgereaktionen beror också på typen av förlust.

Med depression menar man att stämningsläget är sänkt större delen av dagen och att mycket av det som brukar intressera en inte gör det längre. Andra symtom kan vara:

• Kanske har du gått ner i vikt och haft dålig aptit.
• Du sover dåligt eller vaknar alltför tidigt.
• Du känner dig mycket trött och energifattig.
• Du nedvärderar dig själv och plågas inte sällan av skuldkänslor och värdelöshetskänslor. Omgivningen kanske kallar dig pessimist?
• Du har svårt att fatta även enkla beslut.
• Din sexuella lust är mycket låg, du kanske t.o.m. är impotent.
• Du kanske plågas av ångest.

Depression tillhör en av de stora folksjukdomarna. 40 procent av alla kvinnor i västvärlden och 25 procent av män riskerar att någon gång under sitt liv drabbas av en depression. Man räknar med att 400 000 - 450 000 svenskar för närvarande lider av depression.

Att ha tankar om att livet är hopplöst och att sakna livslust är vanligt vid depression. Om man har tankar på att ta sitt liv ska man söka professionell hjälp. Om tankarna på att ta livet av sig eller skada sig är starka och man håller på att förlora kontrollen över dem bör man söka akut hjälp. På många orter finns psykiatriska akutteam som är vana att hjälpa vid sådana problem, på andra finns det en psykiatrisk akutmottagning man kan åka till. Man kan ofta få hjälp att hitta rätt via Vårdguiden (08-320 100) eller telefonkatalogens blå sidor. Tro inte att du är den ende som har liknande tankar, det är vanligt och det finns hjälp att få!

Vid oro och nedstämdhet upplever många att motion hjälper. Det finns också studier som bekräftar att vid lindrig ångest och depression ger motion effekt. Vid depression kan man säga att stimulans överlag är positivt, det kan vara att vistas i solig miljö, lyssna på vacker musik eller en joggingtur. Det är ett sätt att motarbeta den inaktiverande effekt som en depression har.

Många som är deprimerade har fått höra att man "ska rycka upp sig" eller inte blivit tagna på allvar, "du som ser så glad ut och är så snäll kan väl inte vara deprimerad..". Försök att lyssna och visa att du tar det som sägs på allvar. Försök hjälpa till med det du kan men tänk också på att du inte kan allt, du kan inte bota men ibland hjälpa. Den som är deprimerad har ofta en dyster syn på sig själv och ibland även på omgivningen. Utan att egentligen mena det kan den deprimerade ibland stöta bort hjälp och isolera sig. Ta därför inte illa upp om den deprimerade säger något elakt eller inte ringer tillbaka. Som anhörig kan du inte göra allt, om besvären är uttalade ska man söka professionell hjälp (ofta kan husläkaren vara dit man vänder sig). Den som är deprimerad tror ofta inte att man kan bli bättre så ibland kan det behövas lite stöd så man klarar att söka hjälp.

Den som har nära släktingar som lider eller lidit av depression kan löpa en ökad risk att drabbas av depression. Man tänker sig att sårbarheten ökar och att tröskeln för när en depression kan utlösas blir lägre. Många andra faktorer påverkar också risken att få en depression.

Med bipolär sjukdom, även kallad manodepressiv sjukdom, menar man en sjukdom som både innehåller depressionsperioder och perioder av högt stämningsläge. I lindriga fall får man ovanligt mycket energi, behöver inte sova och är glad, sorglös och kontaktsökande. Patienten själv upplever sig i allmänhet i sitt livs form och har svårt att förstå om hustrun tycker man ska gå och lägga sig kl 5 på morgonen när man har så mycket att göra. I svårare fall får patienten en starkt förändrad syn på världen och sig själv som kan göra att man gör stora affärer, planer eller projekt som ofta slutar i katastof. Den sjuke kan också vara labil, irritabel och sakna självkritik. Ofta känner man sig väldigt betydelsefull och mäktig. Ibland kan paranoida föreställningar förekomma. När manin klingat av kommer ofta depressioner. Hur ofta de här perioderna kommer tillbaka är olika, några har bara enstaka under hela livet. Det är viktigt att veta om det har förekommit perioder av högt stämningsläge av denna typ när man behandlar depression eftersom behandlingen kan vara olika.

Nej, något beroende av dessa vanliga mediciner kan man inte få. Något att tänka på är att när man slutar med medicinen ska det ske sakta i samråd med den behandlande läkaren. Om man hastigt slutar med medicineringen kan besvär uppstå som liknar de biverkningar som man kan uppleva när man börjar med medicinen (t.ex. illamående och huvudvärk). Detta misstolkas ibland som att man blivit beroende.

Behandlingens längd beror på vilken diagnos du har fått, hur du mår och vilken effekt behandlingen har haft. Vid ångestsjukdomar som paniksyndrom och tvångssyndrom brukar behandlingen behöva pågå i minst ett år. Vid depression ska behandlingen pågå tills man är symtomfri (vilket brukar ta 2-8 månader), därefter ska behandlingen pågå i ytterligare minst sex månader. Avsluta aldrig behandlingen utan att först tala med din läkare.

Erfarenheten av behandling med SSRI under graviditet är begränsad och rekommenderas därför inte. Tala om för din läkare om du är gravid eller om du blir gravid under behandlingens gång. SSRI bör inte användas under amningsperioden.

Efter avslutad behandling försvinner de eventuella biverkningar som man kan ha haft. De flesta patienter har dock inga biverkningar alls efter den första tiden med medicinen. Man behöver alltså inte oroa sig för att man kommer att ha kvarstående problem med t.ex. impotens om man skulle drabbas av det under behandlingen. En annan sak värd att tänka på är givetvis att man efter avslutad behandling kan återfalla. Detta kan av en del förväxlas som att man haft kvarstående biverkningar när man i själva verket drabbats av depressivitet.

När du och din läkare har kommit överens om att det är dags att trappa ner behandlingen, ska du följa instruktionerna du får eller göra så här: Halvera din dos och fortsätt att ta denna dos under fyra veckor. Därefter halverar du dosen igen och fortsätter med denna dos under ytterligare fyra veckor. Fortsätt trappa ner på detta sätt. Behandlingen upphör när du har tagit den lägsta dosen i fyra veckor.

Genom Beteendeterapeutiska Föreningen (adress nedan) kan du få information om specifika personers kompetens i KBT eller beställa en förteckning över alla personer i landet som är legitimerade psykoterapeuter med inriktning mot KBT.

Beteendeterapeutiska Föreningen, Box 1510, 751 45 Uppsala, tfn 070-515 10 60.

http://www.kbt.nu